Förmodligen så har jag nog tappat alla läsare vid det här läget med tanke på att jag aldrig skriver här längre, det e nog faktisgt lite synd.

Men vist är det jobbigt att sakna något? någon som man inte har kotakt med längre... specielt när tankar och minnen kommer upp hela tiden.
Man tänker nog inte just då under den tiden som man lär känna varandra och man umgås, man bråkar, skrattar... ja allting även om det nu skulle va som att sitte i ett tomt rum så just då känns det kanske inte så viktigt men efteråt så märker man nog ändå hur viktigt alla de där små sakerna är och man vill nog på sätt och vis ha tillbaka de.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0